Dags för ett inlägg på svenska så det blir lite lättare att "hänga med" för den äldre generationen som följer bloggen men även, bör tilläggas, för att husfruns språkkunskaper inte räcker till i alla lägen. Som nu exempelvis när just språk, fördomar och intryck bland annat ska behandlas.
Språk: Det enda språk du behöver kunna här är KINESISKA!!! Om man inte räknar kroppsspråket som titt som tätt blir din räddare i nöden. Du kommer inte långt med engelska, tyvärr. Den äldre generationen kineser här i Shenyang har ett engelskt ord i sitt förråd: Hello! Vilket används i tid och otid när de får syn på oss långnäsor (läs västerlänningar) och vill kalla på vår uppmärksamhet. Vi märker dock att förändringens tid är inne och bland den yngre generationen finns ett intresse och iver att lära sig engelska.
På torget, Zhongshan Square, där den största idag existerande statyn av Mao står, träffas de lokala invånarna på kvällen för att umgås. Här tränas engelska i ett hörn medan de i övrigt på olika delar av torget tränas alla möjliga sportarter, utförs drakflygning, lagas mat ( ja, vissa familjer flyttar ut halva vardagsrummets bohag nu när det är så varmt) och spelas spel. I det engelska hörnet har ungdomarna tränat upp sig själva genom att bara prata, prata, prata och använda sig av de ord som de snappar upp från Tv. Till skillnad från Tyskland är det ju inte dubbat här utan textat så möjligheten att tillgodogöra sig engelskan finns dagligen. För Tv och andra tekniska prylar har ALLA kineser oavsett vilket samhällsskikt de tillhör.
Lukter: Det luktar i Kina. Mycket. Helt nya lukter för oss och sällan "Saft och tårta". Odörer är nog ett bättre ordval. Har man dessutom som jag och Elvira ett väl utvecklat luktsinne får man räkna med kväljningar titt som tätt. Det är ju inte märkligt när det ligger sopor (från miljontals människor) i varje hörn av husen i denna värme. Hygien är inget som högprioriteras. Avloppen är inte heller anlagda med någon särskild kunskap eller kvalitet så när det regnar och vatten flyter upp istället för ner i avsedda brunnar vill man inte ens tänka på vad det är för vatten. När vi ändå är inne på temat...
Vatten: som finns i kranarna är inte drickbart (vi har sträckt oss till att borsta tänderna i det efter många om och men). Det är dessvärre inte heller allt vatten som man köper fick vi erfara. Efter noga research (med bitvis skräckinjagande utsläpps- och giftuppgifter) på nätet av Stefan och några felköp i början som resulterade i ovanligt bubbliga magar köper vi nu endast vatten från Tibetanska källor och så San P. såklart när vi vill ha ett vatten av " den sprudlande sorten". Guds gåva till de självvalda nykteristerna;-)
Coca Colas vatten sköljer vi grönsaker och kokar pasta i. Vi får skatta oss lyckliga som har den möjligheten att för dyra pengar införskaffa livsnödvändigt vatten som är både kemikalie- och bakteriefritt. En flaska vatten kostar ju mer än en genomsnittlig timlön för en kines.
Fördomar (eller inte): Kineserna är, gör, tänker si och så hör vi från alla håll och kanter i tid och otid. Självklart kan man ju inte dra 1 miljard kineser över en kamm men efter det första intrycket, som inlägget ju skulle handla om, upplever vi det som att kineser: sover över allt på alla möjliga och omöjliga ställen, är tokiga i blonda barn, har ingen som helst känsla för integritet, stil och kvalitet, lägger ner sina själar i matlagning, verkar var rätt oempatiska av naturen eller kanske snarare inte så känsloorienterade. Just matlagningen leder vidare till nästa rubrik...
Livsmedel: När vi var här i maj på Look and see var jag som husfru mycket nöjd med utbudet i mataffärerna vi besökt MEN nu efter 2 veckor av närmare betraktelser och noggranna efterforskningar av vad som innehållsförteckningen på produkterna egentligen förtäljer samt sammanlagda smakupplevelsen är jag lite besviken måste erkännas. Hade inte förväntat mig att kemikalie- och jordsmak skulle gå igenom så i maten som vi lagar själva. Samtidigt går det ju upp ett ljus VARFÖR all mat vi är ute är så kryddstark som den är. Tänka efter vad det egentligen är man stoppar i munnen och hur det i slutändan kommer ha påverkat de inre organen och resten av hälsan kan man nog inte tillåta sig att göra om det här ska bli en positiv upplevelse.
Avslutningsvis ska tilläggas att vi med detta "äventyr" var ute efter förändring och ville uppleva hur annorlunda saker och ting kan vara så det är bara att konstatera att det vi gör just nu är "living the dream" ;-)
Det var annorlunda ni ville ha och det var annorlunda BIG TIME ni fick säger säkert HON däruppe och småler:-)
@nn@
